En gammal arbetsbänk i trä kan ha sin charm, men passar nog bäst på museum. För en modern verkstad fungerar det bättre med mångsidiga arbetsbänkar i stål.
H.A. Nilssons Mekaniska var ett företag med anor riktigt långt tillbaka i tiden. Lokalerna var också därefter, även om det hade gjorts en del uppdateringar genom åren. Nästan mitt i stora verkstadsrummet stod en nästan spritt ny CNC-fräs som var firmans stolthet.
Inne i snickeriet var det lite värre. Svarven och bandsågen skulle snart fira hundraårsjubileum. De gamla arbetsbänkarna i trä vittnade om hur många gånger man sluntit med stämjärnen. På en av bänkarna kunde man läsa “Sven 1958” inristat. Nuförtiden var det Svens sonson som arbetade på företaget.
Nu diskuterade man att rusta upp lite i snickeriet. Visst var det charmigt med det gammaldags stuket, men särskilt arbetsbänkarna skulle behöva bytas ut mot något bättre och mer praktiskt. Johan satt vid fikabordet och bläddrade i en katalog. “Vi borde skaffa arbetsbänk i stål istället för de gamla trävraken. Titta på de här – man kan komplettera med stativ för lådor och krokar. Det skulle äntligen gå att få lite ordning på alla verktyg och ändå ha gott om yta att arbeta på.”
Visst blev det lite knussel. Träbänkarna hade ju alltid funnits och de funkade väl fortfarande? Verkstadschefen tittade dock i katalogen som Johan räckte fram. “Ja du, det där ser ju faktiskt inte så dumt ut. Vi får väl fundera på saken.” Det togs sällan några ogenomtänkta beslut på det här företaget, men Johan anade att med lite tjat skulle han få som han ville.